Matkrångel barn

Matkrångel och barn är en vanlig kombination. Framförallt i åldern 2-3 då barnets sinnen börjar utvecklas. Du som förälder spelar en viktig roll i hur barnets relation till mat utvecklas. Här kommer 6 tips på hur du som förälder kan hantera matkrångel där hemma. 

1. Introducera maträtten så att barnet känner sig tryggt och bekvämt.

2. Att få barnet bekvämt kan man även göra genom att fråga om tillstånd att lägga upp lite grönsaker på tallriken, vilket i sin tur försäkrar barnet om att den har en egen vilja som föräldrarna respekterar.

Tänk på! Vissa gånger kommer grönsakerna stå kvar orörda på tallriken, och då är det bara att försöka på nytt nästa måltid, och andra gånger tar barnet en eller flera tuggor, och då får man fira sina framgångar.

3. Med tiden och konstanta exponeringar borde barnet äta allt mer och mer av maten.

4. Sist, men inte minst, är det viktigt att du själv äter all din mat, gärna maten som barnet i fråga har svårt för, då barn älskar att imitera vad vuxna gör.

Fallgropar för dig som förälder att tänka på kopplat till matkrångel och barn! 

5. Tvinga inte barnet att äta någon typ av mat
6. locka inte barnet med efterrätt som pris.

Matkrånglet är ofta kopplat till psyket och i fall man tvingar in en viss typ av mat eller erbjuder en chokladbit som ett pris för att man åt upp sin broccoli finns det stor risk att barnet i ung ålder delar upp mat i “god mat” och “inte god mat” eller “bra mat” och “dålig mat”.

Detta kan först och främst leda till att barnet förväntar sig en belöning efter varje näringsrik måltid, vilket i sig är motsägelsefullt. Att dela upp mat i bra och dålig mat kan även leda till att barnet blir ännu mer negativt mot mat som den anser som “dålig mat” eller “inte god mat”. I POOWs kostcirkel spel så bryts barriärer ner och barnet får skapa en lekfull relation till mat. Exempelvis kan barnet bygga ihop sin helt egna måltid. 

matkrångel barn

Så till alla er föräldrar där ute som har barn som matkrånglar, ge inte upp! Kom ihåg att er frustration över mat kan överföras till barnet och få dem oroliga av tanken på mat och måltider. Därför gället det att sätta barnet i fokus, i en trivsam situation och att jobba på det tillsammans, långsamt och konstant. Om ni som föräldrar upplever att kräsenheten aldrig riktigt släpper, trots era konstanta försök, så må barnet ha en selektiv ätstörning, även känt som arfid, vilket är en restriktiv ätstörning utan rädsla. I sådana fall kan det vara bra att kontakta vård, dietister eller liknande. Mer om selektiv ätstörning (arfid) kan ni hitta på bloggen.

Ladda ner appen kostnadsfritt