ARFID - Diagnos & orsaker

ARFID eller som förkortningen står för “Avoidant Restrictive Food Intake Disorder” är en ny diagnos som vi har fått bekanta oss med under de senaste åren kopplat till selektivt ätande. Studier visar att mer än 3 % av förskolebarn uppfyller flera kriterier för ARFID. Om vi jämför med studier kopplat till kräsenhet så är skillnaden stor Där finns resultat som visar att upp mot 50% kommer att handskas med kräsenhet under sin uppväxt. ARFID är således en faktiskt diagnos och kan om den inte behandlas få negativa konsekvenser för barnet. 

Vad innebär diagnosen och vad är viktigt för dig som förälder att veta?  

  1. AFRID innebär att barnet endast äter ett fåtal rätter, livsmedel eller ingredienser av en måltid. 
  2. Barnet upplever stora utmaningar kopplat till matintaget
  3. Förenklat så innebär diagnosen att barnet äter selektivt men utan rädsla för en viktuppgång. 
  4. Det är viktigt att poängtera att ARFID inte har någon koppling till att barnet inte har tillgång till mat, begränsningar eller religiösa eller kulturella anledningar. 
  5. Dessutom är det viktigt att påminna om att tillståndet inte har någon koppling till att barnets uppfattning om vikt, utseende och kropp förändras. 
  6. ARFID är en ny klassificering av selektivt ätande. 
  7. ARFID kan förekomma både med och utan andra diagnoser, såsom ADHD & Autism 
  8. ARFID kan innebära att Barnet undviker all typ av mat oavsett konsistens.  

 

Vad är det som orsakar ARFID? 

  1. Barnet har upplevt en traumatisk upplevelse kopplat till mat. Ex: Kvävning, Smak, Doft eller konsistens. 
  2. Barnet kan vara överkänsligt mot matens egenskaper såsom doft, smak, konsistens, och utseende. 
  3. Press från föräldrar att förbättra måltidssituationen. 
  4. Barnet har inte blivit introducerad för olika typer av rätter, ingredienser under barnets första år i livet. 
  5. Tvångssyndrom
  6. Rädsla eller dålig känsla inför måltiden.

 

Källor: Russell & Lindkvist 2022 samt samtal/intervjuer med dietister. 

LADDA NER POOW The food hero