vad är kräsna barn?

I artikeln ‘Picky eating in Swedish preschoolers of different weight status: application of two screening cut-offs’ undersöker Sandvik et al. kräsna barn och deras matvanor, specifikt skillnader mellan olika vikt grupper. Här sammanfattar vi det viktigaste från denna intressanta studie samt tips för dig som förälder med kräsna barn.

Tecken på kräsna barn kan oftast kännas igen som ovillighet att äta mat och testa nya smaker och konsistenser. Detta kan leda till att barnet inte får i sig tillräckligt med näringsämnen, men även att barnets och föräldrarnas vardagsliv påverkas negativt. I och med att de inte får i sig tillräckligt med näringsrik mat kan barnet kan även försöka kompensera för det med ett högre intag av kaloririk, men näringsfattig mat.

I en undersökning med 1272 förskolebarn rapporterades att nästan hälften av barnen har någon form av ätovilja. Kräsenheten visade sig vara mindre vanlig bland överviktiga barn, men förekom fortfarande en del i den gruppen. Oavsett vikt hade de kräsna barnen liknande mönster i sina matvanor, med några skillnader mellan viktgrupperna. Föräldrarna till dessa barn tyckte också att barnen hade för mycket skärmtid, klagade på fysiska aktiviteter och visade en negativ attityd mot mat.

Kräsenheten mot mat börjar oftast runt två års ålder, med en nedgång runt sex års åldern. Barnet upptäcker att de har en egen vilja och det är vanligt att de blir skeptiska mot nya saker, men kan även börja ogilla mat de tidigare har tyckt om. Kräsenhet mot mat kan hända vilket barn som helst, oavsett vikt. De två stora faktorerna som kan bidra till det är genetik och omgivningen barnet befinner sig i vid måltiderna.

Allvarlighetsgraden av matoviljan kan variera från vägran till att äta specifika livsmedel, som kött, grönsaker eller frukt, till att endast äta ett begränsat antal livsmedel. I vissa allvarliga fall kan barnet också känna sig stressad eller ångestfylld när de äter i andras omgivning.

Kräsna barn är även mer sannolika att ha känsliga sinnen, vilket påverkar deras matupplevelser i smaken, lukten, etc. Andra undersökningar visar att barn med känslig humör beter sig mer undvikande i deras matvanor. Humör instabilitet, som arga reaktioner och oreglerade negativa känslor, har kopplas till kräsenheten mot mat.

Som förälder kan det vara stressande, jobbigt och till och med oroande när ens barn inte äter. Därför är det viktigt att hjälpa till och guida dem i deras matresa och sociala ätbeteende.

Detta kan du tänka på som förälder:

• Det kan ta tid innan det sker en ändring i deras matvanor och barnet börjar tycka om det. Genom att vara tålamodig bidrar det mindre stress för barnet vid måltiderna.
• Tvinga inte barnet till att äta upp allt på tallriken. Ibland finns det dagar då matutveckling går segt och man får låta barnet försöka igen en annan dag.
• Ibland krävs det ett antal uppehåll och ett flertal försök av smakningar innan barnet börjar tycka om vissa livsmedel och maträtter.

Genom att uppmuntra barnet till att våga utforska nya smaker och texturer i mat kan det underlättas för barnet att acceptera olika typer av mat.

Här är några tips på hur man kan uppmuntra matviljan hos barn:

• Handla och laga maten tillsammans. Om barnet deltar i matlagning kan hen bli mer nyfiken på att äta.
• Börja servera mindre portioner. Om barnet vill ha mer kan servera en till portion.
• Servera samma mat för hela familjen.

Vi hoppas detta inlägg har svarat på frågan: vad är kräsna barn?